Senaste inköp: Hufvudstaden A

Senaste inköpet blev ett knippe Hufvudstaden A på 110 SEK, vilket gick igenom för någon vecka sedan. I och med Corona har aktien handlats ned från runt 190 SEK per Jan. 2020 till någonstans under 110 SEK, där aktien inte alls återhämtat sig på samma sätt som sektorn i övrigt.

Det är mig veterligen Castellum och just Hufvudstaden som har möjlighet att bli Sveriges första utdelningsaristokrater (25 år med kontinuerligt höjd utdelning). Detta faktum i sig för med sig att man med rätta kan argumentera för att ett innehav betydligt mera imponerande än det jag har skaffat är rättfärdigat.

När jag bläddrar igenom Hufvudstadens årsredovisning för år 2019 så är det specifikt information på sid. 21 som fångar mitt intresse och orsakar bryderier. Som jag tolkar och läser graferna verkar det som att inom segment butik (Sthlm), har hyresnivåerna mer eller mindre stått stilla sedan år 2015. Samtidigt som detta sker kan man uttyda en ökad vakansgrad, från under 1 % per år 2015 till 2,5 % per 2019. Dock, kanske är det något jämförelsestörande i dessa siffror men jag ser inget angivet. När jag gör en övning i grov avrundning så får jag det till att underliggande hyror fördelas ca 50/50 mellan kontor respektive butik där då denna utveckling alltså inte är något som drabbar en marginell del av intjäningsbasen. Om denna utveckling skulle accelerera, där en etablering av Amazon ytterligare driver på detta skeende samt att kontorsbenet blir mera ljummet med ökat inslag av arbete hemifrån etc., borde det rimligen bli svårt att med bas i förvaltningsresultatet kontinuerligt kunna höja utdelningen på sikt.

En anekdotisk betraktelse/observation är när jag nyligen var inne i city som kontrast till den existens som varit fallet under vår och sommar (arbete hemifrån kammaren). I och med detta tyckte jag mig tydligt skönja något som man tagit för givet innan då man dagligen kom in till ett kontor och allt vad det innebär. Lite enligt devisen att man saknar kossan först när båset ekar tomt. Den sociala aspekten som ändå är en ganska tung pjäs där spontana möten och interaktion inte har blivit på samma sätt i och med arbete hemifrån. Jag menar inte heller enbart det sociala utan på något sätt en bredare mänsklig interaktion och utbyte, en sådan sak som att ta en lunch ihop med kollegor till exempel där man kanske varvar lite jobbrelaterat med mera privata samtalsämnen. Detta något knepiga att kort och koncist uttrycka tänker jag talar ganska mycket för Hufvudstaden då centrum med dess kommunikationer blir den naturliga punkten att träffas och verka. Egentligen i samma svep ett argument för att köpa in sig i Fabege som också har pressats en hel del.

Sammanfattningsvis kan man väl fråga sig vad den långsiktiga nivån bör vara avseende butiker i bästa läge? Ska hyresnivåerna ner 25 % i kölvattnet av omstörtande och disruptiv omställning? Inom just Retail känns det mera påtagligt och inarbetat där dock Corona har öppnat dörren för tanken att samma skeende kan bli verklighet inom kontor. Dock, då jag lägger stor vikt vid att titta i backspegeln i kombination med det jag försöker uttrycka i texten ovan om mänsklig interaktion så blir produkten av ekvationen positiv.

Utgångspunkten, del 2.

Kapitalförsäkring (KF) per augusti 2020

Det andra inlägget på tema portfölj per "idag" avser det som ligger i Kapitalförsäkring (KF), se figur nedan.

Tillägg till figur ovan är att denna del utgör ca 43 % av den totala portföljen per augusti 2020. Resterande delar består av ISK -portföljen på ca 52 % samt Lendify som utgör ca 4 %. 

Min fäbless och svaghet för fastighet gör sig gällande även här, där dock innehaven i Realty Income och W P Carey varit med sedan jag skaffade KF-konto (sommar 2018). Sedan dess har jag utökat och vidgat samlingen av innehav där då strävan har varit och fortsätter att vara diversifiering. Som synes är en utgångspunkt som jag har att utgå ifrån vad man kallar eng. S & P 500 Dividend Aristocrats (bolag inom S & P 500 index vilka har lyckats med att höja sin årliga utdelning under en period av minst 25 år). I mitt tycke utgör detta en god initial filtreringsmetod då bedriften med kontinuerligt höjd utdelning bevisar affärsmodellens inneboende långsiktiga styrka och bärkraftighet. Naturligtvis utgör inte historisk avkastning (utdelning) en garanti för framtida.

Ett problem som blir mer och mer påträngande i och med en ökad diversifiering av portföljen är att kunna hålla ”koll ”på alla bolagen ifråga. I ärlighetens namn hade jag nog inte ”koll” när jag endast hade 2 innehav (se inlägg "Utgångspunkten, del 1."), men det var ju rimligen enklare att ha ett någorlunda ”hum” om de två.

Ytterligare dimension inom detta är att det inte är svenska bolag det avser (KF-kontot).
När jag i min vardag läser på di.se och andra svenska media så blir ju exponeringen mot svenska bolag det naturliga. Med andra ord presenterar detta ett problem där jag dock i någon dimension motverkar detta då jag går på historiken (utdelningsaristokrater inom S & P 500 index), vilket borgar för en viss from av trygghet. Det naturliga urvalet i och med denna (måhända något tråkiga) ansats är att det kommer förekomma ett stort inslag av bolag med starka varumärken bland innehaven.